Hållbarhetsakuten
Omvärldsspaning från experterna
Här kan du ta del av omvärldsspaningar från Hållbarhetsakutens experter bestående av ledande representanter för innovationssystem och forskning inom hållbar livsmedelsproduktion och beteendeförändring.
Hälsosam och hållbar mat:
Victoria Voss Bignet, forskare inom hälsosam och hållbar kosthållning Stockholm Resilience Centre
Beteendeförändring och hållbarhet:
Katarina Graffman, Fil Dr Kulturantropologi Uppsala universitet
Foodtech och hållbarhet:
Johan Jörgensen, Grundare Sweden Foodtech
Intervju med experterna
Här berättar experterna om sina bakgrunder, perspektiv på omställning och hållbarhet samt om några av alla de projekt som de vill se i Hållbarhetsakuten.
Intervju med Victoria Voss Bignet
Hej Victoria Voss Bignet! Vi har hört att du inte bara släpper en bok och disputerar i höst. Du är också är en av experterna i den panel som ska bedöma projektansökningar till Lidls initiativ Hållbarhetsakuten. Har du en hisspitch när du ska förklara vad din forskning handlar om?
Jag intresserar mig för kopplingen mellan det som finns på våra tallrikar, långsiktig hållbarhet och vår hälsa. Det vill säga synergier och avvägningar för områden som produktion, ursprung och kostvanor. Hälsofrågor och miljöfrågor har ofta behandlats separat. Livsmedelsfrågan är central för att lösa både hälsoutmaningar och miljökriser. Hur skapar vi system där vi kan äta nyttigt och hållbart men samtidigt varierat och gott? Långsiktiga lösningar kan inte handla om vad vi måste försaka av miljöskäl utan hur vi ska kunna äta gott och nyttigt men samtidigt hållbart.
Du jobbar mycket internationellt. Ser du några tydliga skillnader mellan Sverige och resten av världen när det gäller omställning mot mer hållbar livsmedelsproduktion?
Det finns stora skillnader. Sverige är ett föregångsland, helt klart. Här är medvetenheten hög och vi börjar få bra ekologiska och hållbara sortiment i handeln. Starka signaler från konsumenterna kring vad de kräver gör att det inte längre går att vara omedveten som producent, konsument eller varumärke. När rätt signaler kommer från konsumentbasen vågar också företagen satsa på förändring. I vissa av våra grannländer har inte omställningen gått lika fort. Men vi ser också att det börjar röra sig i resten av Europa. Fransmännen ligger till exempel långt framme när det gäller hantering av svinn. Det som inte säljs i butik får inte kastas utan går vidare och doneras till socialt utsatta.
Vad hoppas du få se för typ av projekt och initiativ i Hållbarhetsakuten?
Mitt hjärta klappar för sådant som tar ett helhetstänk kring hälsa och hållbarhet. Jag kan tycka att producenter av livsmedel länge har fokuserat ganska smalt på frågan om klimatpåverkan. Det kan ibland leda fel och göra att man glömmer aspekter som att betande djur gynnar biologisk mångfald och håller landskap öppna och ger gödsel. Vi måste se till helheten och då blir begrepp som jordhälsa och mångfald på åkrarna centrala. En levande och näringsriktig jord är centralt för att vi ska kunna få hög jordbruksproduktion och verklig hållbarhet. Jag ser gärna mindre projekt och piloter som kan ge snabba resultat. Ett område som jag tycker är intressant är gamla grödor som gör come-back i jordbruken. Ofta är de väl anpassade till vårt klimat och våra förutsättningar. Sverige skulle kunna bli en större exportör av hållbara jordbruksprodukter av premiumkvalitet. Teknik som växthus som drivs av restprodukter från skogsindustrin skulle också kunna minska våra importbehov genom att på ett hållbart sätt förlänga säsongstiden. Jag ser gärna projekt i form av action-research där man testar lösningar i praktiken.
Intervju med Katarina Graffman
Hej Katarina Graffman! Får vi störa med tre frågor så här i semestertider? Första frågan. Som antropolog studerar du ju vad människor gör snarare än vad de säger. Ser du några trender för hur konsumenter agerar för att bidra till ökad hållbarhet när det gäller kost och mat?
Det vi ser i studier är att det finns grupper som sköter sig bra. Men för att vi ska uppnå hållbarhet måste den breda massan förändra sitt beteende. Och det kan vi inte riktigt se att den gör. Det går helt enkelt för sakta. Därför borde vårt fokus inte ligga på individen utan hur grupper beter sig. Många initiativ idag bygger på att öka mängden information till individer och hoppas att de tar in den och ändrar sig. För det första fungerar det inte speciellt bra och för det andra tror jag inte vi har tid att vänta på att det ska ge effekt. Vi måste hitta sätt att få fler att agera och påverka gruppers beteenden snarare än individers.
Andra frågan. Finns det något du själv har ändrat på i din egen livsstil som konsekvens av ökat fokus på hållbarhet?
Det är lustigt att den frågan alltid dyker upp. Jag tycker det är ett konstigt fokus. Återigen, för att lösa våra hållbarhetsutmaningar måste fokus flyttas bort från individen till vad vi kan göra som grupp och samhälle. Det här är stora och komplexa utmaningar som vi måste lösa på strukturell nivå och då måste vi lyfta blicken. Bara genom att ställa en sån fråga kan det skapas onödig kognitiv dissonans mellan den som frågar och den som svarar. Duktighetspoäng och symbolhandlingar kan lätt skymma de riktiga frågorna. Med det sagt så har jag alltid levt ganska hållbart.
Tredje frågan. Har du någon uppmaning till de som funderar på att skicka in en ansökan om stöd från Hållbarhetsakuten?
Hållbarhetsakuten öppnar ju för stöd till mer taktiska projekt som inte behöver vara så omfattande och akademiska som de ofta blir inom universitetsvärlden. Tidigare har vi sett många ansökningar med ett tekniskt fokus, men jag hoppas också på ansökningar från humanister och samhällsvetare som har idéer kring hur man kan förändra människors beteenden i större skala. Glöm inte heller att även entreprenörer och mindre företag kan få stöd från programmet.
Intervju med Håkan Isaksson
Hej Håkan! Du jobbar på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp i Skåne. Kan du kort berätta vad du gör där?
Jag jobbar med SLU´s egendomar det vill säga fastigheter och mark så att vi kan landa entreprenörer på rätt ställe och skala upp nya idéer, koncept och metoder inom grön näring både från akademin och näringslivet.
Ibland tar det stopp för innovationen när man kommer till steget efter skrivbordet eller labbet och då behöver man hjälp med process, produktion och logistik. På SLU i Alnarp ställer vi just nu om en större anläggning som tidigare användes som kostallar till en grön testbädd. Det blir en unik anläggning som kan erbjuda gröna entreprenörer nödvändig infrastruktur för att bygga upp sin produktion. Jag jobbar tätt tillsammans med SLU Holding och med aktörer inom det breda innovationssystemet för att samverka och fånga upp intressanta idéer.
Ser du några tydliga tekniktrender kring hållbar livsmedelsproduktion som kanske ännu är okända för allmänheten?
Växtförädling har en enorm potential för jordbruket och framtidens hållbara livsmedel. Vad växtförädling är och vad man kan göra är ganska okänt för allmänheten men kan ge Sverige rejäla vinster om vi bättre utnyttjar möjligheterna. Regeringen har gett SLU ett nationellt uppdrag som heter Grogrund där vi tittar på hur olika grödor kan växtförädlas så att Sverige i förlängningen utvecklar och säkrar tillgången på växtsorter som ger ett hållbart och starkt jordbruk.
Det vi jobbar med är hur man genom växtförädling kan förbättra klimatstabiliteten i vete, öka resistensen mot sjukdomar i exempelvis potatis, sockerbeta, ärtor och rödklöver. Även förädling av nya sorter av oljegrödan Rybs med mera. Och inte minst, hur ser odlingen av morgondagens äpple ut?
Vilken typ av projekt hoppas du kommer med ansökningar om stöd från Hållbarhetsutmaningen i höst?
Allt är välkommet. Jag tror det finns en del att fånga upp som vi glömt eller förlorat, oftast är det effektivast att gräva där man står. Det jag syftar på är att det vore intressant med idéer som tittar både bakåt och framåt. Går det att fånga upp något som vi odlat, ätit, lagat tidigare i historien och utveckla/förädla detta med ny teknik eller metod? Eller till en ny marknad eller i annan kontext? Och givetvis idéer som löser knäckfrågan; hur designar vi livsmedelsprocesser; produktion och distribution med så lite utsläpp och miljöpåverkan som möjligt?
Intervju med Johan Jörgensen
Hej Johan Jörgensen! Du är en av grundarna till Sweden Foodtech. Vi är nyfikna på vad som ryms inom begreppet Foodtech. Kan du kort förklara vad det är?
Enkelt uttryck handlar foodtech om den total omställning av våra matsystem som pågår just nu. Precis som inom andra sektorer så gör kombinationen av data, internet och innovation att vi är inne i en period med radikal förändring. Ganska snart kommer du att kunna äta både godare, mer hållbart och billigare tack vare det arbete som just nu pågår inom området foodtech. Inom kort kommer du till och med att slippa laga maten om du inte vill.
Vilka områden tycker du bör vara prioriterade för investeringar i mer hållbara livsmedelssystem?
Det viktigaste är att vi får reda på mer om maten vi äter. Var kommer den ifrån, hur har den producerats och vilka resurser har förbrukats när den finns på våra tallrikar? Det behövs transparens i form av öppna data som är lätt tillgänglig för alla. Idag är vi till stor del utlämnade till vad producenter och varumärken väljer att berätta för oss. Det visar sällan hela bilden. För att vi ska kunna fatta kloka och genomtänkta beslut som konsumenter krävs tillgång till fakta, och inte bara berättelser. Med mer data kommer vi att få se helt nya tjänster och frågan vem som bestämmer vad det är vi äter kommer att få helt nya svar.
Vad skulle du vilja se för typ av ansökningar till Hållbarhetsakuten?
Jag vill att alla söker! Skämt åsido, jag hoppas på många sökanden med idéer och projekt som på riktigt ger effekt på omställningen av våra matsystem. Stora och radikala idéer som kan ändra saker i grunden. Vi vet att om 10 år kommer det mesta att ha förändrats när det gäller hur vi framställer och konsumerar mat. Jag hoppas att många projekt som vill vara med om att driva denna radikala förändring söker och får stöd genom Hållbarhetsakuten.
Intervju med Ulf Sonesson
Hej Ulf! Får vi störa en stund? Vi har hört att du ska vara med i en expertpanel som bedömer de projekt och initiativ som söker stöd genom Lidls initiativ Hållbarhetsakuten. Tror du att fler kan bli sysselsatta inom jord- och lantbruk i Sverige i takt med att branschen ställer om till mer hållbar produktion och har du i så fall exempel på nya typer av jobb?
Jag är övertygad om att det finns en stor potential för nya jobb inom hållbar livsmedelsproduktion i Sverige. Idag kanske många tänker på en bonde och hans traktor när de tänker på jord- och lantbruk. I framtiden kommer vi att behöva tänka mycket bredare än så och många nya jobb kopplade till livsmedelsproduktion kommer kanske inte alltid att finnas på landet. Så länge konsumenters efterfrågan på närproducerade och mer förädlade produkter ökar kommer det att bidra till nya jobb och lösningar närmare konsumenterna. Vi ser idag exempel som landbaserad fiskproduktion och handlare som erbjuder kryddväxter som odlats i anslutning till butiken.
Kan man som konsument ha en egen strategi för att bidra till ett mer hållbart livsmedelssystem?
Det kan absolut vara klokt. Även om alla inte kan göra allt så tycker jag att man ska följa sina egna värderingar när man fattar sina beslut om vad man ska köpa och äta. Det är ju inte lika för alla. Om alla börjar med att fundera på vad de själva tycker är de högst prioriterade frågorna, till exempel klimatet eller djurhantering, och väljer utifrån detta så får man hjälp i sina beslut. När många agerar på liknande sätt skapas ett påverkanstryck på producenter och handlare. Även om mycket som handlar om jordbruk inom EU styrs politiskt är det ändå en marknad där efterfrågan och konsumentbeteende spelar stor roll på längre sikt.
Vilken typ av lite annorlunda initiativ hoppas du få se bland ansökningarna om stöd från Hållbarhetsakuten?
Det vore spännande att se projekt som kan underlätta och stötta människors möjligheter att välja rätt och smart när det handlar om kost och livsmedel. Det handlar om många små beslut kring vad vi köper och äter med påverkan på både hälsa, näringsintag och hållbarhet. Vad vi gillar att äta är något som är djupt rotat och till stor del en genetisk fråga. Därför behöver ett system som kan hjälpa oss fatta riktiga beslut både förstå och utnyttja människors drivkrafter bortom enkla råd som att välja rätt märkning på en vara eller undvika rött kött. Om någon har idéer för hur man kan hjälpa människor med deras personliga strategier så rekommenderar jag verkligen att de lämnar in en ansökan om stöd från Hållbarhetsakuten.